Journalistik 3.0

Igår fick vi besök av Sveriges Radio P4 Kalmar, mer specifikt var det Anna Olofsson, programchef, Niklas Kaldner, webbchef, och Nick Näslund, publikredaktör, som gästade oss. Extra roligt att träffa Nick eftersom jag följt honom på Twitter ett tag och även läst hans blogg. Som jag tidigare har skrivit tycker jag att Sveriges Radio gör mycket rätt när det gäller det förändrade medielandskapet, vilket också bekräftades av våra gäster. På P4 Kalmar jobbar man idag mycket mer flödesbaserat och om någon vecka kommer man att ta bort alla programnamn och satsa på ett enda varumärke istället, vilket är ett koncept som jag kommer att följa med spänning. Men det som jag tyckte var mest intressant var konceptet Journalistik 3.0.

Om vi gör en snabb återblick ser vi att Journalistik 1.0 bland annat kännetecknas av ett slutet system, man prövar först och publicerar sen, ser journalistik som en produkt samt har ett elitistiskt synsätt (Sveriges Radio, 2010). Ira Basen (2009) menar att Journalistik 2.0 har motsatta kännetecken, som att journalistik ses som en process, att man publicerar först och verifierar efteråt samt ser rättningar som ett tecken på trovärdighet. Då vi har haft den första versionen av journalistik väldigt länge hänger dess kärnvärden med när vi övergår till den digitala sociala journalistiken, samtidigt som journalisterna själva har svårt att anpassa sig till nya arbetssätt. Det kan, enligt mig, delvis förklara varför trovärdigheten för tidningarna sjunker. Journalisterna är nämligen vana vid att verka i slutna system och ta ansvar för produkten samtidigt som användarna dels förväntar sig detta men även vill ta del av processen.

Med projektet Medieormen har Sveriges Radio sedan hösten 2010 verkat för att utveckla de journalistiska arbetssätten samt vara en plattform för denna diskussion (Jönsson, 2013). Det är både en styrka och en svaghet att just Sveriges Radio, eller ska vi säga public service, tar detta initiativ. Eftersom de är finansierade via TV-licensen har de sina intäkter relativt säkrade och kan därför också experimentera mer med publiceringsformer och dylikt, vilket är bra i en bransch som långsamt dödar sig själv. Men i och med att de inte är beroende av annonsintäkter, som i princip alla andra medier är, blir det problematiskt för exempelvis Dagens Nyheter och Barometern att anamma de nya funktioner som utvecklas eftersom en ny affärsmodell inte uppstår.

Eftersom vi befinner oss i ett paradigmskifte gällande medier och journalistik är det svårt att säga hur Journalistik 3.0 kommer att se ut exakt, men Sveriges Radio (2010) menar bland annat att personlighetens betydelse växer samt att autenticiteten blir viktigare. Küng et al. (2008) skriver att journalistens roll har förändrats på grund av internet och att man nu skapar text, bild, ljud och video. Man har alltså blivit en multijournalist och Küng (2008) ser också utvecklandet av ett nätverk av nätverk. Eftersom personlighet och autenticitet blir viktigare kanske denna multijournalistroll ändras eftersom journalisten ses mer som ett varumärke som står för vissa kärnvärden och en viss typ av innehåll i Journalistik 3.0. Man kanske i framtiden kommer att plocka olika talanger och varumärken från olika delar av koncernen för att skapa nyheter och innehåll som ger ett mervärde.

För att ta tillvara på internets möjligheter och utveckla Journalistik 3.0 måste medieorganisationerna jobba mer med sina nätverk, som jag varit inne på innan. Det gäller inte bara att man tar kontakt med de organisationer som verkar i ens målgruppsområde (ordet utgivningsområde känns lite förlegat i det här sammanhanget) utan också att man tar tillvara på kompetenser och talanger inom sina koncerner samt jobbar mer med sin publik. Det kräver en organisation som är decentraliserad och har större inslag av ad hoc och inte en, som de flesta medieorganisationer är idag, hierarkiskt styrd sådan. Genom att jobba mer organiskt kan man komma bort från både 1.0 och 2.0 genom att inte fastna i arbetssätt som är förlegade. Det gäller också att rekrytera människor som har kompetens och/eller erfarenhet inom ramen för denna nya journalistik och som även förstår sig på vad tidningshusens core business faktiskt är i dagens medielandskap.

Referenser
Basen, Ira. 2009. News 2.0: The Future of News in an Age of Social Media. http://ethics.journalism.wisc.edu/2009/08/17/news-2-0-the-future-of-news-in-an-age-of-social-media/ (Hämtad 2014-02-12).
Jönsson, Martin. 2013. Medieormen – ett forum för debatt om journalistisk utveckling. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=5646899 (Hämtad 2014-02-12).
Küng, Lucy. 2008. Strategic management in the media: from theory to practice. Los Angeles: SAGE.
Küng, Lucy, Picard, Robert G. & Towse, Ruth. 2008. The Internet and the Mass Media. Los Angeles: SAGE.
Sveriges Radio. 2010. Journalistik 3.0. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=4158567 (Hämtad 2014-02-12).

2 comments

  1. Pingback: Lägg ut, lägg ut, lägg ut! | @memkarolina
  2. Mathilda Stamfors

    Hej! Det är kul att Sveriges radio försöker hänga med i det förändrade medielanskapet! Jag har nu anslutit mig till deras nätverk och hoppas att de får nytta av mina kunskaper. Jag håller mig dig om att journalistik 3.0 är intressant. Kul att du tog upp de tidigare 1.0 och 2.0.
    /Mahilda

Post a comment

You may use the following HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>